Veckans analyser och förutsägelser
Hej kära läsare!
Den här veckan har det hänt mycket, och som alltid försöker vi förstå vad som ligger bakom rubrikerna och hur de kan påverka oss framöver. Låt oss dyka in i några av de mest intressanta händelserna och fundera på vad de egentligen betyder.
1. Explosionen utanför Trumps hotell: En tragisk incident med dolda frågor
Vad har hänt?
En tragisk incident inträffade utanför Donald Trumps hotell i Las Vegas, där en Tesla Cybertruck plötsligt började brinna och exploderade. Explosionen resulterade i en död och minst sju skadade. Förare av bilen omkom på plats, medan de andra skadade ska ha fått lindriga skador. Tesla har bekräftat att explosionen orsakades av fyrverkerier eller en bomb som transporterades i bilens bagageutrymme, och inte ett fel i själva fordonet. Händelsen utreds nu som ett potentiellt terrordåd.
Min analys
Det här är en sådan typ av nyhet som inte bara skakar om utan också väcker många frågor. Tesla, den teknologiskt avancerade bilen, en symbol för framtidens transport, är nu inblandad i en tragedi som påminner oss om hur oväntade och skrämmande sådana händelser kan vara. Det som gör det hela ännu mer oförklarligt är att explosionen inte verkar ha något att göra med bilen självt, utan med något som fanns i bagageutrymmet. Så vad var det egentligen som hände här? Och varför just nu? Kanske är det inte bara själva explosionen som gör detta märkligt, utan också platsen där det inträffade. Trumps hotell – en symbol för det stora, glittriga och politiskt laddade – sätter scenen för att spekulera kring om detta på något sätt kan vara kopplat till större politiska eller ideologiska krafter.
Det är också intressant att tänka på hur snabbt alla i den här incidenten verkar vara på tårna. Eric Trump tackar räddningspersonalen för deras snabba insats, och polisen har snabbt gått ut med att det inte finns något ytterligare hot mot allmänheten. Samtidigt evakueras stora delar av hotellets gäster. Det känns nästan som att det inte finns plats för att verkligen sörja eller bearbeta själva händelsen. Det verkar vara mer ett rutinscenario för myndigheterna och de inblandade.
En förutsägelse
Det som har hänt här kanske inte är slutet på något, utan början på en ny typ av oro. Vi vet nu att explosionen inte var relaterad till bilen, men det betyder inte att vi kommer slippa mer kontroverser om elbilar och säkerhet. Tesla har redan haft sina utmaningar med brandrisker och säkerhetsfrågor, så det är nog bara en tidsfråga innan någon försöker koppla händelsen till Tesla-företaget på ett bredare plan. Och här kommer den politiska dimensionen in. Vi lever i en tid där nästan varje händelse har en politisk undertext, och det här är inget undantag. För de som söker efter anledning att kritisera eller demonisera Elon Musk, Tesla eller den politiska miljön kring Trump, kommer detta att vara en guldgruva av spekulationer.
Kommande veckor kan vi förvänta oss att både media och politiska kommentatorer kommer att granska alla detaljer. Rykten om bilens förflutna, förare och till och med hotbilder kommer att florera. Det som kanske är mest oroande är den övergripande känslan att vi är på väg in i en tid där inga större incidenter, hur tragiska de än är, kommer att stå utan politisk eller social tolkning.
2. Chefens hundrastgård på skattebetalarnas bekostnad: En skandal utan slut
Vad har hänt?
I Kävlinge kommun har en hög chef på reningsverket orsakat stor uppståndelse efter att det avslöjats att skattebetalarna fått stå för kostnaderna för en hundrastgård som byggdes på arbetsplatsen. Chefen, som hade en hund, ville gärna ta med sig sitt djur på jobbet och lät kommunen bekosta anläggningen. Enligt vittnen användes även kommunens maskiner och material för att bygga den privata rastgården. När detta kom fram genom en utredning, visade det sig att chefen även hade gjort inköp för hundratusentals kronor utan att kunna redovisa användningen. Kommunen har nu anmält händelsen till polisen och säkerställer sina rutiner.
Min analys
Det här är verkligen en historia som får en att fundera på hur långt man kan gå när man tror att ingen tittar. Vi talar om en person på toppnivå inom kommunen som tar för givet att det är okej att använda skattepengar för privata projekt som en hundrastgård. Hela situationen visar på ett allvarligt systemfel, där någon så lätt kan ta sig friheter på andras bekostnad. Frågan är inte bara hur det kunde hända utan också varför ingen stoppade projektet innan det blev en skandal. Det känns som en brist på ansvar och kontroll, något som tyvärr inte är ovanligt i offentliga verksamheter där granskningen ofta är för svag.
Det här handlar inte bara om en hundrastgård. Det handlar om en kultur av släpphänthet och brist på respekt för de medel som är avsedda för samhällets bästa. Att ingen reagerade på det uppenbara missbruket gör mig fundersam. Hur mycket annat händer bakom stängda dörrar där det inte finns någon att hålla ansvarig?
En förutsägelse
Jag skulle inte bli förvånad om det här är början på en lång rad avslöjanden om hur pengar inom den offentliga sektorn hanteras. Vi ser allt oftare historier om felaktig hantering av skattemedel, och det känns som att fler och fler kommer att få för sig att de har rätt att använda dessa resurser för egna syften. Fallet i Kävlinge kommer sannolikt att öppna upp för fler granskningar av hur kommunala resurser används. Det som kanske är mest upprörande är att det inte bara handlar om en chef som snedvrider systemet för eget nöje, utan också om hur andra, som godkänner fakturor och gör inköp utan kontroll, slipper stå till svars fullt ut.
Vad vi kan förvänta oss härnäst är en rad åtgärder för att "säkerställa rutiner", vilket ofta betyder att det kommer bli några förändringar på papper men inte mycket i praktiken. Kanske blir det fler tysta köpsluts eller "ledarskapsbyten" för att släta över hela situationen, men frågan är om vi verkligen kommer att se en förändring som gör att sådana här saker inte händer igen.
3. CIA:s Dolda Roll i den Syriska Revolutionen
Vad har hänt?
Låt oss ta ett steg tillbaka och förstå vad som egentligen pågår här. För att förstå den syriska konflikten, måste vi förstå de dolda krafter som driver den. En av de mest ignoranta eller, kanske mer rättvist, undangömda berättelserna, är CIA:s roll i att bana vägen för den så kallade "revolutionen" i Syrien. Under Operation Timber Sycamore, som vi knappast hört talas om i västerländska medier, pumpade USA in enorma resurser för att stödja oppositionen mot Bashar al-Assad. Detta hände parallellt med att Syrien förvandlades till en slagfält där tusentals civila dödades.
Och vad gör västerländska medier? Jo, de rapporterar på ett sätt som förenklar och överdramatiserar, kanske för att de inte vill erkänna den mörka sanningen om deras egna roll i det hela. Vi såg hur internationella ledare och journalister förhärligade regimbytet, och trots att nya makthavare, som Abu Mohammed al-Jolani, hade al-Qaida-kopplingar och var ansvariga för massakrer och förtryck, firades det som en framgång.
Min analys
När jag ser på hur västerländska medier har hanterat Syrien, kan jag inte låta bli att bli frustrerad. Denna blindhet eller avsiktliga tystnad kring USA:s inblandning är inte bara en förlorad chans att få reda på sanningen, utan också en förräderi mot de människor som lidit mest i hela denna konflikt. Hur kan vi blunda för det faktum att de "nya" regenterna i Syrien inte bara är pålästa med tortyrmetoder, utan till och med omfamnar extremism på sätt som ingen förnuftig människa skulle kunna godkänna?
Fler än 600 000 barn har fått kämpa med undernäring i ett land som är utarmat av krig och sanktioner. Och där sitter vi, i västvärlden, och applåderar för att vi har "störtat" Assad, som om det var vårt att göra. Vi har låtit en bristfällig berättelse om humanitär intervention ta över, men sanningen är att det var mycket mer geopolitiska spel som var i fokus än människoliv. Det var ett spel om makt, olja och inflytande, där vanliga syriska medborgare var de största förlorarna.
En förutsägelse
Ser vi på hur situationen utvecklats, kan jag inte skaka av mig känslan att det här är bara början. USA och dess allierade kommer troligen fortsätta att försöka styra om Syrien för att passa deras geopolitiska agendor. Och även om Assad inte längre är vid makten, finns det en risk att detta kommer att skapa ännu mer instabilitet i regionen. I stället för att ge utrymme för äkta förändring, som faktiskt skulle kunna förbättra situationen för folket, kommer vi troligen att se mer av samma sak: ett skådespel av revolutioner och maktskiften som inte gör annat än att fördjupa klyftorna och skapa nya allianser som baseras på egenintresse snarare än rättvisa.
Det kanske mest skrämmande är att västerländska medier, snarare än att konfrontera denna verklighet, kommer att fortsätta att sälja oss en smyckad version av händelserna, medan det egentliga lidandet tystas ned. Och när vi väl inser vad som verkligen pågår, kommer det vara för sent att göra något åt det.
4. Osäkert 2025: Handelskrig, teknikbubblor och inflation – vad händer egentligen?
Vad har hänt?
En global finansmarknadsundersökning från Deutsche Bank (DB) har nyligen genomförts, där 471 investerare från hela världen deltog1. Undersökningen, som genomfördes mellan den 10 och 13 december 2024, ger en inblick i vad experterna förväntar sig av marknaden 20251. Det verkar som att den största oron ligger på en eventuell global handelskrig, tätt följt av en möjlig krasch i teknikaktier samt farhågor kring inflation och stigande obligationsräntor2. Det är också intressant att se att få tror på en amerikansk tillväxt under 1% medan Europa generellt väntas ha en tillväxt på denna nivå1.
Min analys: En splittrad bild
Det är tydligt att det finns en hel del osäkerhet i luften inför 2025. Trots att en majoritet förväntar sig att de så kallade "Mag-7" teknikaktierna (t.ex. Apple, Microsoft mfl) kommer att öka i värde, är det en ansenlig del som tror på en nedgång3. Det är också intressant att se hur synen på "bubblor" förändras. Mindre tror det är en bubbla i USA jämfört med 2021, men det är fortfarande en betydande andel som har denna åsikt3. Bitcoin och Nvidia anses ha högre risk att halveras än att dubbleras, vilket visar på en viss försiktighet kring dessa tillgångar4. Samtidigt verkar det som att de flesta anser att den tyska skuldbromsen kommer att reformeras, men åsikterna går isär om hur omfattande denna reform blir2. Det är också tydligt att förväntningarna på inflationen skiljer sig markant mellan USA och Europa, där USA väntas se stigande siffror medan Europa fortsätter nedåt5. Det är som att vi ser två separata ekonomiska spår som utvecklas.
En förutsägelse: Vaksamhet krävs
Om jag ska sticka ut hakan lite så tror jag att vi kommer att få ett volatilt 2025. Det här med handelskrig och inflation är verkligen något som oroar mig, och det känns som om marknaden håller andan lite. Jag tror vi ska vara extra uppmärksamma på teknikaktier, särskilt de som drivits på av AI-hypen, då det finns en risk för att dessa korrigeras. Min gissning är att vi får se en del överraskningar under 2025 och att vaksamhet kommer att vara nyckeln för att navigera i detta ekonomiska landskap. Det känns som att det är dags att hålla koll på varningen som undersökningen ger och fundera igenom sina investeringar och strategier.
Prime Minister's Office (GODL-India
5. Nu är BRICS hälften av världens befolkning och 41% av den globala ekonomin
Vad har hänt?
BRICS har vuxit sig starkare än någonsin. Från att ha varit en grupp bestående av fem länder, Indien, Kina, Brasilien, Ryssland och Sydafrika, har nu BRICS expanderat och inkluderar fler partnerländer. Tillsammans representerar de nästan hälften av världens befolkning – cirka 4 miljarder människor – och mer än 41 % av världens totala BNP (PPP). För att sätta det i perspektiv: BRICS länder har en större andel av den globala ekonomin än G7-länderna, en grupp som historiskt varit dominanta.
Denna utveckling handlar inte bara om maktbalans, utan om produktionskapacitet. BRICS-länderna dominerar global produktion av viktiga råvaror som spannmål, kött, olja och gas, vilket gör dem till oersättliga aktörer på den globala marknaden. Tänk på det: Kina, Brasilien och Indien ansvarar för en stor del av världens produktion av ris, vete, kött och potatis. Och dessutom är de på väg att leda omställningen till förnybar energi.
Min analys
Det här är en enorm förändring i den globala maktbalansen, och det handlar om så mycket mer än ekonomiska siffror. Vi ser hur BRICS-länderna nu utgör en motvikt till västvärldens ekonomiska dominans. Tänk på det: G7, som en gång stod för nästan 52 % av världens BNP på 1990-talet, har nu minskat till knappt 30 %. Istället ser vi Kina och Indien, två av världens mest folkrika och snabbast växande ekonomier, spela huvudroller i detta skifte.
Men här finns en annan aspekt som inte alltid uppmärksammas: Det handlar om produktionskapacitet, inte bara om pengar. Medan USA:s ekonomi till stor del drivs av finanssektorn och tjänster, så är BRICS-länderna dominanta inom råvaruproduktion och tillverkning. Kina är världens största producent av nästan allt från solpaneler till kött och mineraler. Det här är ekonomiska krafter som väst inte kan ignorera.
Det är en påminnelse om att ekonomisk makt inte alltid kommer i form av höga siffror på pappret. I stället handlar det om vad du producerar, vad du kontrollerar och hur du samverkar med andra nationer. BRICS-länderna har en enorm potential att omforma hur världen fungerar.
En förutsägelse
Så, vad händer härnäst? Om BRICS-länderna lyckas koordinera sina styrkor på ett effektivt sätt kan vi stå inför en värld där den globala maktbalansen inte längre ligger i händerna på väst. Vi kan börja se en multipolär värld där BRICS-länderna gemensamt driver ekonomiska och politiska agendor.
Jag tror att vi kommer att se ett större samarbete mellan BRICS och andra globala aktörer, kanske till och med en omdefiniering av hur globala institutioner fungerar. IMF och Världsbanken kan komma att få svårare att dominera om BRICS lyckas skapa alternativa finansieringsmekanismer och ge utvecklingsländer en mer rättvis chans.
Dessutom kommer vi att se en snabbare omställning till förnybar energi, där Kina och Indien spelar centrala roller. Med de resurser och den teknologiska utveckling som BRICS-länderna besitter, är det inte långsökt att tro att de kommer att ha en avgörande inverkan på världens energiomvandling de kommande decennierna.
Kort sagt, BRICS är på väg att bli en global kraft att räkna med. Och om de spelar sina kort rätt kan vi stå inför en framtid där det globala ekonomiska landskapet ser väldigt annorlunda ut.
6. Nytt krisläge för EU: Budgetregler ifrågasätts samtidigt som skulder och militära utgifter ökar
Vad har hänt?
Det känns som att hela Europa står på randen till något stort, eller kanske är det bara jag? De nya budgetreglerna inom EU verkar inte direkt vara någon hit. Tydligen har de flesta länder brutit mot dem, och nu när reglerna ska bli hårdare verkar det snarare bli värre. Det snackas om att skulderna bara fortsätter att växa, och att det till och med finns en risk att de snart når en kritisk gräns. Det är som en ond spiral där högre räntor gör att skulderna ökar snabbare än ekonomin, vilket i sin tur gör det ännu svårare att följa budgetreglerna. Och som om inte det vore nog så kommer det krav från USA om att lägga ännu mer pengar på militären5.
● EU:s budgetregler har ofta brutits av medlemsländerna.
● Skulderna i Europa växer och närmar sig en kritisk nivå.
● Högre räntor och militära utgiftskrav skapar ytterligare press.
Min Analys
Alltså, det känns som att EU har hamnat i en riktig rävsax. Å ena sidan har man dessa stenhårda budgetregler som i princip alla struntar i. Å andra sidan så pressas man av stigande skulder och det här galna kravet på att pumpa in ännu mer pengar i försvaret. Det är som att försöka släcka en brand med bensin. Jag menar, man kan ju undra hur det är tänkt att gå ihop egentligen? Det verkar som att de ekonomiska reglerna snarare stjälper än hjälper, samtidigt som kraven på ökade militärutgifter gör det omöjligt att balansera budgeten.
● EU:s budgetregler är inte effektiva.
● Kraven på ökade militärutgifter komplicerar situationen.
● Det verkar finnas en motsättning mellan budgetdisciplin och ökade militära utgifter.
En förutsägelse
Om jag ska vara ärlig ser jag inte direkt någon ljusning på horisonten just nu. Med tanke på hur svårt det redan är att få ihop ekonomin, och att både räntor och militärutgifter fortsätter att öka, så känns det som att vi går mot en ny ekonomisk kris. Det kan bli riktigt tufft om skulderna fortsätter att öka, och det känns som att politikerna inte riktigt har koll på läget. Det snackas ju till och med om att det här kan leda till en ny kris, och det känns faktiskt inte helt osannolikt. Jag har på känn att vi kan komma att få se en hel del politisk turbulens framöver om detta fortsätter.
● Det finns en risk för en ny ekonomisk kris.
● Ökade skulder och politisk turbulens kan bli följden.
● Situationen kan bli "riktigt tufft" om skulderna fortsätter att öka.
Vad tror du om denna utveckling?
Låt mig gärna veta om du har egna tankar eller förutsägelser. Du kan svara direkt på det här mejlet, och jag älskar att höra vad mina läsare tänker!
Mvh
Jan-Erik